RHODESIAN RIDGEBACK FORUM

Nå er gutten vår (valpen) passert 14 uker, og han biter ustanselig... Går stort sett rundt med munnen åpen... (som en krokodille) Jeg forstår at det klør i tennene... Men det er litt slitsomt. At han nesten ikke kan kose uten å måtte bite. Er det sant at "det går over".... Eller må jeg finne på noe? I såfall noen gode råd... Føler jeg har prøvd en hel masse, og begynner å gå tom for ideèr...

Hanne: dere som har oppdrettet så mange valper...du må vel ha noen gode tips her :wink: Selv hadde jeg ikke store problemer med dette. ...men skjønner godt at det må være litt slitsomt.

Ja du Hege! Jag kan bara hålla med...det verkar som om våra små har piraya blod i sina ådror... Jag ska med intresse föjla vilka råd som ges.. för jag behöver dem också! Jag vet också det där med att det kliar i deras tänder.. men ibland känner man sig bara helt eländig.. Väntar på super många bra tips på vad man kan göra! :)

Ja vi trenger tips... Han biter nesten utstanselig... Går rundt å gaper...

Det værst her er jo at han biter barna. I dag fikk minstemann på 2 år hull i leppen, og jenta på snart 8 fikk et jafs i nesen...
Selv har jegt kloremerker (han slår jo...) i ansiktet og får han tak i en hånd når jeg eller andre forsøker kose med han eller kanskje bare passerer, så virker det som om han skal spise oss... (og klærne våre).

Ikke si "si nei"... Da må jeg bare ta opp "Nei" på lydbånd og sette den på replay... Og det vil nok ikke fungere spesielt bra i lengden det heller.

*håper det går over* Har spurt andre også, men de har ikke hatt dette problemet sier de. Men det skal sies at han ikke biter for å være ond eller agresiv... Det virker som om det er hans måte å vise glede på, nesten.

Har prøvd mye rart... oversett, prøvd å roe ned, prøvd å distrahere med andre ting osv osv... Nå er de jo 16 uker... :shock: Og det mistet mye tenner om dagen. Håper det, er det....

..vi får hoppas att det är det!... Fast jag tror faktiskt det. Det är som du säger. De gör ju det inte för att vara otrevliga eller aggressiva.. Det är som att det är deras sätt att visa att de tycker om en! Jag har också provat allt.. till slut tänkte jag att tja.. jag får väl prova passivitet då! Där satt jag och pratade med min sambo med Fumbo "tuggandes" på underarmen.. visst det gjorde ont, men inte så att jag inte kunde stå ut med det.. och hör och häpna! Han slutade!!! Det tog i och för sig typ en minut, och sen blev han såååå frustrerad att han började springa fram och tillbaka framför soffan och SKÄLLDE! Det som han aldrig gör annars! :) Strax därefter kröp han upp i soffan bredvid mig igen och la sig och sova.. Så den gången funkade det att vara passiv... men jag har ju bitmärken kvar att bevisa det. :wink: Kan tänka mig att det är jobbigt för dig som har barn.. det blir ju mer allvarligt då.. Fanikio vet ju egentligen inte hur hårdhänt han är.. och ju mindre man är desto mer skrämmande och ont kan det ju vara..

Hei!
Kom innom her tilfeldig, tenkte jeg skulle bidra med et råd selv om valpebitingen kan være over nå :)

Noe som fungerer på mange valper og som blir brukt i valpekassa før valpen kommer til nye eiere er å lære valpen bitehemming. Når valpene biter på hverandre får de vondt og piper/skriker og det fører til at de lærer hvilket trykk de kan legge på kjevene i lik med hverandre. Menneskehud er en del tynnere og vi vil ikke biteleke, men det vet ikke valpen! Når han biter skrik/pip et lite au - finn det tonefallet der valpen slipper og rygger eller ser på deg. Og så ros!!!

Lykke til

Kamilla.

Hei :) Det var jo egentlig veldig logisk
Vi har fortsatt litt biting, selv om det har blitt mye bedre. Det er lek fra hans side, men kan jo gjøre litt vondt og ikke veldig moro når det kommer gjester. (passert 5 mnd nå) Takk... testes ut med engang.

Kan vel ikke kalles valpebiting lenger, snarere heller kosebiting, på Baron. Han er 9 mnd nå, og gnager med fortennene på hender, gensere, mager og ja: PUPPER!! Hadde nettopp besøk av venner, og en hundevant dame..Baron må jo prøve seg litt, og når han da får nei når han gnager på hendene, så gyver vi løs på det som er lengst frem...I dette tilfellet en pupp.. Det gjør som kjent rimelig vondt, og damen likte det selvfølgelig ikke!!
Min mening er at han ikke gnager for å være slem, men rett og slett for at det er en måte å vise glede og kanskje litt underdanighet på:?:
Noen forslag??

*skattler* NB. om dere hadde kunne sett meg i dag, så har jeg "hyylt" overdrevent flere ganger i dag *fniser*. Han ser mildt sagt sjokkert ut og jeg morer meg litt. Dette skal prøves mer fremover

Ja nå er han 8 mnd.... Vi er ganske lei av bitingen her. Virker ikke som om noen ting virker...

Han er jo verdens fineste på så veldig mange områder, men bitingen skremmer gjester og unger, selv om det ikke er agresivt ment. Det er tross alt en stor hund blitt.

Vær så snill å fortelle meg at det gikk over!
Dyret her nå nærmer seg 5 mnd, og vi er ganske lei biting. Senest i dag rev han i stykker gode morgenkåpa mi. :(

På ett eller annet tidspunkt MÅ det gå over. Men din er 5 mnd Simira, da tenker jeg du har noen mnd igjen... Kinto her er snart 11 mnd og kosebiter fortsatt med tennene, som en her over sier. Valpebitingen går på en måte over til kosebiting. Han legger tennene og gnager mer vennlig kan du si, men fortsatt ikke ønsket atferd av den grunn

Tenker tid og tålmodighet er den viktigste ingrediensen sammen med konsekvent grensesetting. Jeg sier fortsatt nei i et vennlig tonefall når han kosebiter. Jeg tar sjeldent bort hånden min, mitt nei er oftest nok.

Tips, men aner ikke om det egentlig hjelper på bitingen:

Lær valpen å ta godbiter fra deg på en forsiktig måte. Jeg holder godbiten mellom to fingre, og holder den foran han. Hvis han tar den med tenna, prøver jeg så langt som mulig å holde igjen, og sier AU. Etter hvert som han fatter tegninga, og konsentrerer seg, sier jeg "Forsiktig", og venter me då slippe til han tar gobiten med leppene eller tunga.

Leo har generelt blitt mye mer forsiktig etter at vi begynte å trene på dette. Han kan nå ta godbiter fra handa mi mens vi går, før måtte jeg alltid slippe på bakken for å unngå biting. Virker som han har skjønt at tennene hans er vonde...

Etter hvert bruker jeg "Forsiktig" i flere sammenhenger, får han til å reise seg på bakbeina og ta godbit forsiktig. Ber han være "forsiktig" når han skal ta en leke, som har havnet i sofan, på bordet, eller nær meg.

Fin rotrening er det og, siden han må konse, og være rolig.